...inte. Det rullar på som vanligt faktiskt.
Ligger och väntar på att Poa ska komma hem och ringa till mig.
Jag vill passa på att nämna Paul McCartney-låten Call me back again. Liveversionen är topp. Genial ångest (och nej, jag menar inte genuin om ni nu trodde det, jag vet väl vad jag menar..), alltså; Genial ångest! Där fick han till det den lille spjuvern.
Och så vill jag passa på att be om ursäkt till Hannas mamma. Jag stavade hennes namn fel. Lilly-Anne ska det vara.
Poa kom hem för jag längtar efter dig. Kom innan kvällen är slut lilla Poa
/Sill
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Usch vad dåligt samvete jag fick nu. Jag ringde ju, men hade jag vetat att du väntat och längtat så innerligt efter ett samtal från mig så hade jag gått hem och pratat med dig länge, istället för att vara hos grannarna och ringa dig kort.
Vi hörs ikväll!!
Skicka en kommentar